Öppna som PDF

Anders/Andreas Nettelblad 2

          Sven Casper Nettelblads fader: tillhörde resandefolket

Finns det något samband mellan släkten Nettelblad och släkten Nettelbladt? Den mer än sekelgamla frågan kan förenklas till: Vem är fader till sergeanten Anders/Andreas Nettelblad, den släktens nuvarande huvudman? Efter en ny genomgång av redan kända fakta står det klart att Anders/Andreas Nettelblad med stor sannolikhet tillhörde resandefolket och att det således inte finns något samband mellan släkterna.

DNA-prov från en person från vardera släkten har visat att det på faderslinjen inte finns något släktskap inom de närmaste åtta generationerna.

4 sidor

Anm. Referenserna 1, 7 och 2, som omnämns nederst på s. 1, finns i denna blogg.

Juni 2019

Nettelbladtska graven i Maria Magdalena kyrka

Öppna som PDF
1698 köpte vår svenska anfader Casper Nettelbladt (1658-1726) en grav inne i Storkyrkan och 1774 erhöll hans sonson Casper Nettelbladt (1734-1806) grav­brev på en grav inne i Maria Magdalena kyrka.
Två gravskrifter härom har tidigare utkommit:
Om gravar inne i kyrkor. Om de bestämmelser som har gällt och som gäller för gravar och begravningar i kyrkor.
Nettelbladtska graven i Storkyrkan. Om vilka personer som gravsatts där, vilka som varit gravens ägare och gravens okända öde. 
Denna tredje gravskrift handlar om två Nettelbladtska gravar i Maria Magdalena kyrka, den första i nordöstra Sakristian, den andra i ett gravvalv under koret. Tre personer finns gravsatta i Sakristian; sex personer i gravvalvet. Två unika foto­grafier från det Nettelbladtska grav­valvet bifogas.
13 sidor

April 2018

Nettelbladtska graven i Storkyrkan

Öppna som PDF

Casper Nettelbladt (1658-1726) köpte 1698 grav nr 93-94, belägen under dåvarande orgel­verk och orgeltrappa. På en gravkarta är gravplatsen angiven och på gravstenen finns nummer 93-94 ingraverat. Det är dock inte säkert att platsen är exakt den rätta och det är högst osannolikt att gravstenen är den ursprungliga.

Åren 1698-1811 gravsattes (minst) 11 vuxna och 4 barn.
Graven bevakades av släkten Nettelbladt vid gravrannsakningen 1817 men inte 1875. Vad som hänt är inte känt. Troligen återgick graven till Kyrkan.
En tidigare skrift ”Om gravar inne i kyrkor” handlar om de bestämmelser som har gällt och som gäller för gravar och begravningar inne i kyrkor.
14 sidor

Oktober 2017

Om gravar inne i kyrkor

Öppna som PDF
1698 köpte vår svenska anfader Casper Nettelbladt (1658-1726) en grav inne i Storkyrkan och 1774 erhöll hans sonson Casper Nettelbladt (1734-1806) gravbrev på en grav inne i Maria Magdalena kyrka. Vad har gällt för sådana gravar?
Före 1783      Gravar kunde köpas, säljas och överlåtas. En grav betraktades som vilken egendom som helst.
1783              Förbud att sälja eller överlåta privat ägda gravar och att öppna nya; dock får de som redan är gravägare och deras arvingar fortsatt använda sina gravar. Gravar vars skötsel försummas bör Kyrkan fylla igen.
1815              Alla begravningar i kyrkor, så väl i städer som på landet, skall upphöra, så fort tid och omständigheter medger. Kyrkogårdar utanför städerna och avlägsna från byar skall anläggas.
1874           Från 1885 gäller att, om rätt till gravställe finns, begravning får ske om liket är balsamerat och inneslutet i en igenlödd metallkista.
6 sidor

September 2017

En eldsvåda 1893 Norrtullsgatan 49

Öppna som PDF

(12 sidor)

Familjen Gunnar Cassel bodde 1892-1899 i huset Norrtullsgatan 49 i hörnet av Vanadisvägen. På kvällen den 22 februari 1893 skakades hela huset av en väldig explosion. I en teknisk fabrik kallad Röda Korset i bottenvåningen hade en glasflaska med 2½ liter eter uppblandad med lika mycket cayennepeppar plötsligt spruckit. Etern rann ut, förgasades, antändes av en het kamin och exploderade.

Med hjälp av en polisrapport, protokoll från Stockholms Rådhusrätt, tidningsnotiser och annat har händelsen kartlagts från explosionen fram till att dom avkunnas. Ingen ställdes till svars för att genom vårdslöshet ha orsakat eldsvådan, men innehavaren dömdes att böta 75 kronor för att hon haft otillåtet mycket eldfarliga oljor i förråd.

December 2016

Tekniska fabriken Röda Korset 1892-1912

Öppna som PDF

12 sidor

På nedre botten i ett nybyggt bostadshus Norrtullsgatan 49 i Stockholm startar en handlande Erik Taflin från Sundsvall år 1892 en fabrik, kallad Tekniska Fabriken Röda Korset, för tillverkning av hälsopreparat. Redan efter ett år förstörs den dock i en brand. Fabriken flyttar till lokaler Fleminggatan 13 och efter en tid till större lokaler Garvargatan 13. Omsättningen är som störst omkring år 1898 med populära produkter som Samarit-Balsam och Maltos-Cannabis.

1896 ombildas rörelsen till aktiebolag. Försämrade affärer leder 1902 till konkurs. Av resterna bildas samma år ett nytt aktiebolag, Tekniska Fabriken Röda Korset Eftertr. 1912 går även det i konkurs efter som tycks vanskötsel.
Notera! Tekniska fabriken Röda Korset har inget samband med den inter­nationella organisationen Röda Korset, RK, grundad 1863, eller med dess svenska gren Svenska Röda Korset, SRK, bildad 1865. I tidningsartiklar från tiden benämns den svenska grenen vanligen Föreningen Röda Korset.

Oktober 2016

Ett tvåvåningshus på ett gammalt fotografi

Öppna som PDF

(15 sidor)

Tomten Norrtullsgatan 18 (och intill liggande tomter) används kring sekelskiftet 1800 huvudsakligen för tobaksodling. Under första halvan av 1800-talet byter tomten ofta ägare. De bor sällan där; kanske är det en kapitalplacering.

Kring 1855 bosätter sig en slaktare på tomten; privata ­slakterier hade blivit tillåtna 1848. Andra slaktare flyttar dit och ända fram till 1897 finns det oftast två slaktare på tomten. Störst bland dessa är Per August Pettersson med slakteri på tomten och försäljning på Hötorget. Han är verksam som slaktare åren 1863-1889  och äger tomten åren 1864-1884. 
I bilaga 7 finns en översikt över privata slakterier.
När tvåvåningshuset på fotografiet byggs är inte helt klarlagt. Enligt kartor är det byggt någon gång mellan 1855 och 1863, troligen något av de senare åren. Huset rivs 1899 i samband med att Matteus nya folkskola byggs.

Juli 2016

Lagman Carl Gustaf Cassels familjegrav på Maria Magdalena kyrkogård

Öppna som PDF

(8 sidor)

Lagman Carl Gustaf Cassel (1783-1866) köpte den 8 maj 1852 av kyrkan denna grav alldeles utanför kyrkans nordvästra hörn. Inalles har sex personer begravts här, den senaste ett barnbarn 1946.

Skriften innehåller några funderingar kring gravstenen, persondata om de begravda och några data om gravens placering i förhållande till kyrkan.
Carl Gustaf Cassel är min mors farfarsfar.

Januari 2016

Två ärvda ljusstakar

Öppna som PDF
(5 sidor)

Efter min mormorsfar Bröms Nils Ersson, hemmansägare i byn Heden ca 4 km söder om Leksand, har jag ärvt två försilvrade, 30 cm höga, ljusstakar, se bild 1 och 2! Inget märkligt med det om det inte vore för den inskription som finns på båda ljusstakarna:

Tacksamhetsgärd

till

Hemmansägaren

Bröms N. Ersson

från

J.C.R. och G. R.

Vilka är givarna, vad tackar de för och när fick han ljusstakarna?

Nettelblad och Nettelbladt: troligen samma släkt

Öppna som PDF
(3 sidor)

Sven Casper Nettelblad, tullman, handlande i Sölvesborg (1725-1780) är stamfadern för den svenska släkten Nettelblad. Kommer han från släkten Nettelbladt? Vem i den Nettelbladtska släkten är i så fall fader till honom?

Redan omkring år 1850 hade Pehr Fredrik Casper Nettelblad (1811-1883) och Carl Casper Nettelbladt (1802-1885) träffats och räknat ut släktskapet mellan sig, dock utan att skriva ned det. Många förslag har tid efter annan diskuterats, men inget har verkat trovärdigt.
När Sven Casper Nettelblads födelsenotis påträffades visar det sig att han är en ”oäkting” vars fader uppgavs vara en sergeant Andreas Nettelblad. Någon med namnet Andreas finns dock inte i någon förteckning över släkten Nettelbladt. Är det då Andreas Nettelblad som kommer från släkten Nettelbladt? Det finns indi­kationer om att så är fallet även om ett slutgiltigt bevis härför saknas.

Tillägg juni 2019.
Fortsatt forskning har visat starka indikationer på att Andreas Nettelblad kommer från det s.k. resandefolket. Läs härom i skriften "Anders/Andreas Nettelblad 2", som finns i denna blogg. 

Datering av ett gammalt fotografi

Öppna som PDF

(9 sidor)

Fotograf: Gunnar Elias Cassel (1865-1943).

Negativ: Glasplåt 12x18 cm.

Motiv: Norrtullsgatan norrut från tvärgatan Vanadisvägen.

Orientering:  Norrtullsgatans riktning norrut är N26,9°V; Vanadisvägen går vinkelrätt mot Norr­tullsgatan. ¹

Tid: Någon gång mellan hösten 1892 och november 1899, den tid då Gunnar Cassel med familj bor på Norrtulls­gatan 49 i hörnet av Vanadisvägen.

Årstid: Vår. Lite gammal snö ligger på Vanadisvägens södra sida.

Veckodag: Söndag eller helgdag. Alla personer är söndagsklädda.

Väder: Solen skiner men det finns moln på himlen. Personerna är mer eller mindre vinterklädda; det tycks inte vara någon vår­värme.

Gunnar Elias Cassel (1865-1943). 1890-talet på Norrtullsgatan 49

Del 1: Text

Öppna som PDF

 (7 sidor)
 

År 1892-1899 bor familjen Gunnar Cassel på Norrtullsgatan 49 i Stockholm. Det är en intensiv tid. 1890 hade Gunnar börjat studera kemi på Kungliga Tekniska Högskolan (han saknade rätt utbildning, men blev efter inträdesprov antagen som ordinarie elev). Tre år senare tar examen med bl.a. högsta betyg i kemisk teknologi. Han börjar som assistent på KTH och utnämns efter några år till docent, en titel som han använder livet ut. Han uppfinner; åren 1892-1896 beviljas han inte mindre än 15 patent. Han fotograferar; 18 glasplåtar 12x18 cm finns bevarade.

Gunnar Cassel är min morfar.

Del 2: Bilder

Öppna som PDF
(6 sidor)

 

Alfred Casper Nettelbladt (1854-1917) Stationsinspektor

Öppna som PDF

(8 sidor)

Alfred Casper Nettelbladt är född 1854 som sista barn i en skara om 14 syskon. Han gör karriär inom SJ: 1870 elev, 1873 telegrafist, 1875 stationsskrivare, 1885-1917 stationsinspektor i Fors station , 10 km norr om Krylbo.

Alfred Casper Nettelbladt är min farfar.

16 nya släkter Nettelblad och Netterblad åren 1750-1900

Öppna som PDF
(8 sidor)

Släkten Nettelbladt är väl dokumenterad och alla som i dag heter Nettelbladt synes vara från samma släkt. En släkt Nettelblad, med stamfadern Sven Casper Nettelblad (1725-1780), är även den väl dokumenterad.

Här och var träffar man även på andra personer som heter Nettelblad. Hur har de fått sitt namn? Här och var ser man även namnet Netterblad. Är det endast en felstavning av Nettelblad eller är det ytterligare släkter? Denna skrift är en översikt av alla dessa nya Nettelblad- och Netterblad-släkter som jag dels spårat bakåt i tiden från 1890 års folkräkning, dels stött på under en lång tids släkt­forskning.
Skriften kan betraktas som ett kåseri och är utan källhänvisningar.

Casper Nettelbladt d.ä. och Anna Dorotea Brandenburg och deras släkter i slutet av 1600-talet

Öppna som PDF
(10 sidor)

Casper Nettelbladt är stamfadern och Anna Dorotea Brandenburg stammodern för den svenska grenen av släkten Nettelbladt.

Den 28 oktober 1685 gifter sig Casper Nettelbladt med Anna Dorotea Branden­burg i Tyska församlingen i Stockholm. Han hade våren 1683 kommit från Rostock till Stock­holm. Hon var änka efter Hindrich Split, en köpman från Stralsund. Men var träffas de? Hur ser deras släkter ut vid denna tid? Och vem var Hindrich Split? Hindrich Split och Anna Dorotea Brandenburg hade troligen gift sig i Stralsund omkring 1675. Någon gång mellan 1676 och 1678 flyttar de till Stockholm där han bl.a. verkar som klädeshandlare. Han dör i januari 1685, de är barnlösa. Casper Nettelbladt börjar redan 1683 att importera tyger och bör säkerligen ha lärt känna klädeshandlaren Hindrich Split och hans hustru Anna Dorotea Brandenburg. Samma år som denne dör gifter sig Casper med änkan.
Flera av Caspers och Anna Doroteas syskon flyttar till eller blir tidvis verksamma i Stockholm. Caspers lillasyster Anna och Anna Doroteas tre systrar gifter sig med svenska köpmän; Anna Doroteas broder Baltzar adlas och tar namnet Ehrenstolpe; Caspers broder Heinrich verkar många år som handelsman i Stock­holm. Casper och Anna Dorotea följer seden bland Stockholms köpmän att gifta in sig i varandras släkter.
Casper Nettelbladt är min farfars farfars farfars far.

Adam Nettelblad(t) (ca 1739 – 1785)

Öppna som PDF
(2 sidor)

Adam Nettelblad(t) är född ca 1739 och kommer som lakej till Generalmajoren, Riddaren och Baronen Fredrik Ehrenswärd, Söder­tuna Säteri i Frustuna socken, sent 1783 eller under 1784 och att han dör där 25 februari 1785. Endast ett år av hans liv är hittills känt.

Fredrik Nettelbladt (1775-1850) Grosshandlare, redare, skald

Öppna som PDF
(33 sidor)

Detta är en berättelse om en grosshandlare i Stockholm under 1800-talets första hälft. Om hans tre kvinnor och hans barn och om de tre kvinnornas föräldrar. Om hans grosshandel och hans rederiverksamhet, om alla motgångar han möter och alla förluster han drabbas av och om den slutliga konkursen. Men även om hans litterära intresse, om de skalde-försök som han låter trycka.

Ibland anar man historiens vingslag. En dragon som deltar i Gustaf III:s stats­välvning 1772; en lakej hos Fabian von Fersen, äldre bror till den Axel von Fersen som lynchas av pöbeln; en mästerkock hos hovmarskalkinnan Charlotta de Geer; en bokhandel som är störst i Stockholm; en dom från Högsta Dom­stolen undertecknad av kronprins Karl (XIV) Johan i stället för den slagrörde Karl XIII; om Götiska förbundet och Per Henrik Ling; men också om stor barnadöd­lighet och om kvinnors förtidiga död.

Fredrik Nettelbladt är min farfars farfars bror.

Christian Nettelbladt (1696-1775) Professor i Greifswald, assessor i Wetzlar

Öppna som PDF

(26 sidor)

Christian Nettelbladt var på sin tid en känd rättslärd vars gärning omtalades i många dåtida uppslagsverk. Med tiden bleknar minnet och i nutida uppslags­verk, t.ex. i National­encyklopedin, är han inte omnämnd. En kort men bra sam­manfattning av hans karriär finns i Nordisk Familjebok från 1913:

”Nettelbla, Christian von, friherre, historiker, jurist, f. 2 okt. 1696 i Stockholm, d. 20 aug. 1775 i Wetzlar, son till en ansedd tysk köpman, blev 1714 student i Uppsala och vistades sedermera vid åtskilliga tyska högskolor till 1720. Han blev s. å. kanslist vid en beskickning till Braunschweig, for därifrån till Hamburg och Greifswald, där han 1724 utnämndes till juris professor, oaktat ej föreslagen. S. å. tog han juridisk grad i Groningen, varpå han tillträdde sin professur. 1740 "presenterades" han till assessor i Rikskammarrätten i Wetzlar, vilken befattning han tillträdde 1743. Av kejsaren adlades han 1746 och upphöjdes 1762 till romersk riksfriherre (han hette förut Nettelbladt). Vid en visitation 1774 blev han avsatt. Anledningen är ej fullt känd. Enligt en vidlyftig defensionsskrift beskylldes han för försummelse av ämbetsplikt, mutor och respektvidrigt upp­förande mot visitatorerna. N. var en mycket alsterrik författare och kompilator, men hans skrifter ha hemfallit åt glömskan, om man undantar hans vidlyftiga Schwedische bibliothek (5 "stycken", 1728-36), som innehåller översättningar av handlingar rörande svenska historien.”

Christian Nettelbladt var mycket intelligent, kunnig och arbetsam. Han var en oerhört produktiv författare och en mycket stor boksamlare. Men han var en ytterligt besvärlig person som inte kunde samarbeta och som blev ovän med de flesta. I dag skulle man beteckna honom som en arbetsnarkoman och besserwisser.

Släktskriften beskriver både hans officiella och hans verkliga liv.

Christian Nettelbladt är min farfars farfars farfars bror.  

Fredrik Nettelbladt (1775-1850) Åren 1799-1809

Öppna som PDF
(5 sidor)

I stamtavlan för släkten Nettelbladt i "Svenska ättartal" för år 1890 anger man att Fredrik Nettelbladts tre äldsta barn Fredric f. 1796, Charlotta Catharina f. 1798 och Maria Adelaide f. 1802, är fosterbarn. Denna skrift visar dock att han den tiden lever tillsammans med en underofficersdotter Catharina Elisabet Holmsten i ett s.k. "stock­holmsäkten­skap", d.v.s. ogifta, och att de tillsammans får barnen Charlotta Catharina f. 1798, Sophia Amalia f. och d. 1800, Carl Fredrik f. 1801 och Maria Adelaide f. 1802. Catharina Elisabet Holmsten dör 1804 och ett år senare gifter sig Fredrik Nettelbladt med en anförvant till henne Gustava Charlotta Holmsten.

Oscar Cassel (1830-1917) Konkurs 1875, bouppteckning 1917

Öppna som PDF

(23 sidor)

Oscar Cassel, grosshandlare i trävarubranschen sedan 1856, drabbas på 1870-talet av en allmän nedgång i trävaruhandeln och försätts i konkurs i september 1875. Han lyckas emellertid nå överenskommelser med alla sina borgenärer och ett halvår senare upphävs konkursen. Han slutar att handla med trävaror och övergår till att köpa och sälja fastigheter.

Från konkursen finns en mängd dokument bevarade och det är bl.a. från dessa som man får en inblick i hans och familjens liv strax före och efter konkursen.

Oscar Cassel är min morfars far.