Gunnar Cassel (1865-1943) Uppväxttiden

Öppna som PDF
(2 sidor)

I Ingrid Giöbel-Liljas bok om nationalekonomen Gustav Cassel finns dennes bror Gunnar Cassel omnämnd på många ställen. Där framgår det vilken ytterligt svår uppväxt han haft.

Här en sammanställning av hans liv fram till giftermålet 1887 med Bröms Anna Nilsdotter, ordnat i tids­följd.

 

Lars Christoffersson och Kjersti Olsdotter En klassresa på 1800-talet

Öppna som PDF

(18 sidor inkl bilagor)

Lars Christoffersson gör en klassresa. Han föds 1827 i Stävie i sydvästra Skåne där hans förfäder är bönder, rusthållare eller soldater. Efter en besvärlig barndom blir han som brukligt dräng. Han gifter sig 1848 med en bonddotter Kjersti Olsdotter, blir husman i Kävlinge, torpare i Lackalänga. Hans liv börjar likna alla andras: dräng, kanske åbo, undantagsman...

Men så händer det något i Sverige i mitten av 1850-talet: järnvägar börjar byggas. Lars ser möjligheten till ett annat liv. Han tar anställning vid Statens Järn­vägar och blir 1858 materialvakt i Södertälje, dit hela familjen flyttar. 1863 blir han stations­karlsförman i Stockholm, 1873 stationsmästare i Morgongåva och 1882 i Tomte­­boda. 1883 slutar han sin karriär vid SJ.

I Stockholm lever han över sina tillgångar och lånar motsvarande nära två årslöner av inte mindre än 43 personer. Det slutar med att han måste begära sig själv i konkurs. I Morgongåva får han helt öppet barn med en änka och troligen är han notoriskt otrogen sedan många år.

1883 har hustrun Kjersti fått nog och separerar från honom. Fram till sin död 1910 bor hon hos någon av sina söner. Lars flyttar ihop med änkan från Morgon­gåva och bor på Djurgården i Stockholm fram till sin död 1894. Änkan föder flera barn under denna tid, men för alla dessa sägs fadern vara okänd.

Lars Christoffersson är min farmors far.

Lars Christoffersson och Kerstin Olsdotter Separationen 1883

Öppna som PDF
(4 sidor)

1873 blir Lars Christoffersson stationsmästare i Morgongåva, en station i Vittinge socken på den nybyggda sträckan Uppsala-Sala, och han flyttar dit med sin hustru Kerstin Olsdotter och fyra barn. 1882 förflyttas han till Tomteboda nyöppnade station i Solna socken nordväst om Stockholm där han slutar strax före årsskiftet 1883/84. Hemmavarande barn är då Augusta och Viktor.

Augusta flyttar direkt från Tomteboda till Norrköping där hennes bror Nils redan finns. Lars med hustru Kerstin och sonen Viktor flyttar till Södra Humle­gårdsgatan 14-16 i Stock­holm men redan efter någon vecka fortsätter Kerstin och Viktor till Augusta i Norr­köping. In till Lars flyttar Kristina Sofia Pettersson med två barn, sju och tre år gamla.

Vad har hänt?

Nettelbladt, Nettelblad, Netterblad och Nässelblad

Öppna som PDF
(4 sidor)

I Sverige finns två stora släkter med likartade namn:

Släkten Nettelbladt vars svenska stamfar är handelsmannen i Stockholm Casper Nettelbladt (1658-1726) och
Släkten Nettelblad, vars svenska stamfar är Sven Casper Nettelblad (1725-1780).
Jag har även stött på personer som heter Nettelblad utan att höra till nämnda släkt och personer som heter Netterblad och Nässelblad.
Kan det finnas fler likartade namn? En titt i Sveriges befolkning 1980 visar att så inte är fallet, åtminstone inte år 1980.
År 1980 fanns det 144 Nettelbladt, 17 Nettelblad, 9 Netterblad och 4 Nässelblad; inga andra kombinationer finns.            

 

Jöns Nettelblad i Borås: Andersson och/eller Nilsson?

Öppna som PDF
(7 sidor)

I Borås finns det i början av 1750-talet en Jöns Nilsson Nettelblad, född 1737/38, och på 1760-talet en Jöns Andersson Nettelblad, född 1738. Vid första påseende kan man tro att de två är samma person och att man i ettdera fallet angett fel son-namn. Så är det dock inte; det är fråga om två helt skilda personer och något samband dem emellan har inte funnits.

Namnet Nettelblad kan ha kommit från handelsmannen Sven Nettelblad vars svåger en kort tid varit handelsgosse hos en handelsman i Borås.

Per Persson Nässelblad (ca 1678-1766) Femmänningsoldat, grenadjär, livgardist 1703-1732

Öppna som PDF
(11 sidor)

I GMR (generalmönsterrullan) 1732 för Svea Livgarde (som då hette Kungl. Maj:ts Livgarde till fot) finns vid kapten Malcolm Hamiltons kompani en livgardist vid namn Pähr Pährsson Nässellblad. Han är 59 år gammal, antogs vid gardet 1719, är född i Västergötland och är gift. Om honom finns anteckningen att han är gammal, att han tjänat i 31 år och att han nu får avsked och underhåll. ¹

Här har vi en person som heter Nässelblad, den svenska motsvarigheten till tyska Nettelbladt! Varifrån kommer han, var har han varit soldat och hur har hans liv varit? Det visar sig att han kommer från Vittinge socken i Västmanland och att han varit soldat i 29 år, varav en stor del under det Stora Nordiska Kriget 1700-1721. Efter sitt avsked från livgardet lever han i ytterligare 34 år.  
Det går att med olika rullor följa honom bakåt i tiden från Svea Livgarde via Karl XII:s grenadjärbataljon till Upplands femmänningsregemente till fot.
Uppgifterna i GMR 1732 är delvis fel. 

Anders/Andreas Nettelblad: sergeant, volontär, svårfångad...

Del 1: Öppna som PDF
(1 sida)
Del 2: Öppna som PDF
(16 sidor)

Under många år har jag letat efter Anders Nettelblad, fader till Sven Casper Nettelblad, handels­mannen i Sölvesborg (1725-1780). Denna skrift är en sammanställning av min resul­tatlösa forskning och den kan kanske vara till nytta om någon till äventyrs skulle vilja fortsätta!

Johan Nettelbladt (1688-1740) Handelsman, hovrättslikvidationskommissarie Del 2: Tiden i Finland

Öppna som PDF

(35 sidor)

Del 2 är en komplettering av min tidigare skrift om Johan Nettelbladt, daterad oktober 2002. Del 2 handlar om varför han flyttar till Finland 1722 och om hans tid där fram till sin död 1740. Till grund för skriften ligger mantals­längder, protokoll från Pikis och Halikko Häradsrätt (där Pemar och Sagu sock­nar ingår) åren 1721-1727 och protokoll från Åbo Rådstugurätt åren 1721-1742.

Mantalslängderna ger en översikt av Johan Nettelbladts liv; protokollen från Pikis och Halikko Häradsrätt ger en detaljerad bild av varför och hur han kommer till Finland; protokollen från Åbo Rådstugurätt ger glimtar från hans affärsverksamhet.

Så gott som överallt i mantalslängder och protokoll skrivs hans namn Nettelblad, någon enstaka gång står det Nettelbladh, Nettelblatt eller Nettelbladt. Dagens namn Rosenlew skrivs vid denna tid utan undantag Rosenleu.

En sammanfattning av Johan Nettelblads tid i Finland finns i slutet av skriften.

Johan Nettelbladt är min farfars farfars farfars bror.

Mormor Annas kusiner

Öppna som PDF
(4 sidor)

Under min uppväxt hörde jag talas om en mängd släktingar till min mormor Anna Cassel, född Bröms Anna Nilsdotter. Här fanns Bröms Nils Persson och Björs Olle i Heden; Anna Koersner i Leksandsnoret; Bröms Olof Larssons döttrar Anna gift Ehlers och Karin gift Harms; en mängd barn Carlstén på Gärde; Bror Stor­mats...  Hur är mormor Anna släkt med alla dem?

Johan Nettelbladt (1688-1740) Handelsman, hovrättslikvidationskommissarie Del 1

Öppna som PDF

(26 sidor)

Johan Nettelbladt är handelsman i Stockholm fram till början av 1720-talet, då han flyttar till Finland. Där gifter han sig med Maria Elisabet Rosenlew, änka efter fänriken Johan Sandberg. I många år är han handelsman och borgare i Åbo. De sista åren är han hovrättslikvidationskommissarie vid Hovrätten i Åbo. Han dör barnlös 1740. En sammanfattning av hans liv finns i slutet av skriften.

Johan Nettelbladt är min farfars farfars farfars bror.

Frantz Hindrich Nettelblad (ca1702-1762) Länsman i Villåttinge härad

Öppna som PDF
(6 sidor)

 

Hans liv kan följas åren 1734-1762 men han förblir tills vidare en Nettelblad utan band bakåt eller framåt i tiden. Hans förnamn Frantz Hindrich och en anteckning i husförhörslängden tyder på att han har tyskt påbrå.

Johan Nettelenbladt, barberare i Österbottens regemente 1641-1650

Öppna som PDF
(11 sidor)

I ett personkortregister på Krigsarkivet över officerare i rullor fram till år 1700 finns en Johan Netlenblatt med anteckningen att han förekommer i rullorna som barberare vid Österbottens regemente, ett infanteriregemente, åren 1642, 1645, 1648 och 1650. Om han tillhör släkten Nettelbladt i Rostock , hur kan han ha blivit värvad av ett svenskt regemente i norra Finland? Svaret är att regementet befinner sig nere i Tyskland dessa år i samband med det trettioåriga kriget.  

Erik Casper Nettelbladt (1894-1976) Brev

Åren 1903-1912 går Erik i Falu läroverk. Under alla dessa år är han under terminerna inackorderad hos ”tant Ida” i Falun och skriver regelbundet brev hem till föräldrarna i Fors. De flesta av dessa brev har föräldrarna sparat. De ger en god bild av en inackorderad pojkes liv i början av 1900-talet.

Erik Casper Nettelbladt är min far.

Del 1: Brev från skoltiden i Falun 1903-1912 (39 sidor) Öppna som PDF
Del 2: Brev från Stockholm hösten 1912 och våren 1913 (20 sidor)
Del 3: Några brev till Erik 1916-1918 (5 sidor)

Casper Nettelbladt d.y. (1690-1739) Bruksförvaltare vid Furudals Bruk

Översikt (1 sida) Öppna som PDF

En sida med dels en sammanfattning av de sju delarna, dels en förteckning över innehållet i dessa.
Casper Nettelbladt d.y. är min farfars farfars farfars bror.

Del 1. Kyrkböcker och mantalslängder (6 sidor) Öppna som PDF
Del 2. Domböcker och småprotokoll Casper d.ä:s tid 1709-1725 (3 sidor) Öppna som PDF
Del 3. Domböcker och småprotokoll Casper d.y:s tid 1726-1738 (13 sidor) Öppna som PDF
Del 4. Domböcker och småprotokoll Casper d.y:s änka Elisabet Christinas tid 1739-1759 (13 sidor) Öppna som PDF
Del 5. Casper d.y:s änka Elisabet Christinas sista år 1739-1759 (4 sidor) Öppna som PDF
Del 6. Brukskontrakt (22 sidor) Öppna som PDF
Del 7. Bergstingsrättens domböcker; Järnvräkeri (17 sidor) Öppna som PDF

Sven Casper Nettelblad (1725-1780) Handelsman i Sölvesborg

 Översikt Öppna som PDF  (1 sida)   Januari 2001
En sida med dels en sammanfattning av de åtta delarna, dels en förteckning över innehållet i dessa.

Del 1 Öppna som PDF     (7 sidor)   Februari 1997
Del 2 Öppna som PDF     (14 sidor) Maj 1997
Del 3 Öppna som PDF     (5 sidor)   Juni 1997
Del 4 Öppna som PDF     (7 sidor)   September 1997
Del 5 Öppna som PDF    (5 sidor)    November 1997
Del 6 Öppna som PDF     (6 sidor)   Januari 1998
Del 7 Öppna som PDF     (5 sidor)   Augusti 1998
Del 8 Öppna som PDF     (10 sidor) Oktober 1998

Släktnamnet Nettelbladt

Öppna som PDF

(3 sidor)

Släktnamnet Nettelbladt har under årens lopp stavats på många olika sätt. Här finns en lista över stavningen mellan åren 1401 och 1817. Källor är matriklar från Rostock Universitet (börjar redan 1419) där många släktingar har studerat, matriklar från universiteten i Königsberg, Jena och Uppsala, samt en släktartikel, en födelsenotis, en borgarbok, en bröllopsdikt och två likpredikningar.

Casper Nettelbladt d.ä. (1658-1726) Handelsman i Stockholm

Öppna som PDF

(43 sidor)

Denna studie av min farfars farfars farfars far började med att jag på Stockholms Stadsarkiv sökte efter dokument som kunde visa när han flyttade till Stockholm. 1682 och tidigare fann jag inga, men från 1683 finns det överraskande många dokument om honom. Med hjälp av tullhandlingar, mantalslängder, legohjonslängder, kontributionslängder, kyrkohandlingar, uppbudsprotokoll och andra dokument får man en god bild av hans verksamhet i Stockholm.

Casper kommer troligen till Stockholm 1683, då han börjar importera textilier och exportera järn och koppar. Hela livet bor han i Gamla Stan, först på olika ställen i kvarteren mellan Österlånggatan och Skeppsbron och sedan från 1710 i eget hus Prästgatan 78. 1695 köper han en malmgård på Kungsholmen sydväst om kyrkan. Gården säljs inte förrän efter hans död 1726. Några år äger han även en liten gård i Maria församling på Söder. 1685 gifter han sig med Anna Doroteha Brandenburg. De får sju barn, av vilka fyra söner uppnår vuxen ålder. 1698 köper han en grav i Storkyrkan, där några av hans barn, han själv och hans hustru begravs.

Någon bouppteckning efter Casper finns inte bevarad. Bouppteckningen efter Anna Doroteha visar att Casper varit en framgångsrik handelsman.
Casper Nettelbladt d.ä. är min farfars farfars farfars far.