Oscar Cassel (1830-1917) Konkurs 1875, bouppteckning 1917

Öppna som PDF

(23 sidor)

Oscar Cassel, grosshandlare i trävarubranschen sedan 1856, drabbas på 1870-talet av en allmän nedgång i trävaruhandeln och försätts i konkurs i september 1875. Han lyckas emellertid nå överenskommelser med alla sina borgenärer och ett halvår senare upphävs konkursen. Han slutar att handla med trävaror och övergår till att köpa och sälja fastigheter.

Från konkursen finns en mängd dokument bevarade och det är bl.a. från dessa som man får en inblick i hans och familjens liv strax före och efter konkursen.

Oscar Cassel är min morfars far.

Gunnar Cassel (1865-1943) Uppväxttiden

Öppna som PDF
(2 sidor)

I Ingrid Giöbel-Liljas bok om nationalekonomen Gustav Cassel finns dennes bror Gunnar Cassel omnämnd på många ställen. Där framgår det vilken ytterligt svår uppväxt han haft.

Här en sammanställning av hans liv fram till giftermålet 1887 med Bröms Anna Nilsdotter, ordnat i tids­följd.

 

Lars Christoffersson och Kjersti Olsdotter En klassresa på 1800-talet

Öppna som PDF

(18 sidor inkl bilagor)

Lars Christoffersson gör en klassresa. Han föds 1827 i Stävie i sydvästra Skåne där hans förfäder är bönder, rusthållare eller soldater. Efter en besvärlig barndom blir han som brukligt dräng. Han gifter sig 1848 med en bonddotter Kjersti Olsdotter, blir husman i Kävlinge, torpare i Lackalänga. Hans liv börjar likna alla andras: dräng, kanske åbo, undantagsman...

Men så händer det något i Sverige i mitten av 1850-talet: järnvägar börjar byggas. Lars ser möjligheten till ett annat liv. Han tar anställning vid Statens Järn­vägar och blir 1858 materialvakt i Södertälje, dit hela familjen flyttar. 1863 blir han stations­karlsförman i Stockholm, 1873 stationsmästare i Morgongåva och 1882 i Tomte­­boda. 1883 slutar han sin karriär vid SJ.

I Stockholm lever han över sina tillgångar och lånar motsvarande nära två årslöner av inte mindre än 43 personer. Det slutar med att han måste begära sig själv i konkurs. I Morgongåva får han helt öppet barn med en änka och troligen är han notoriskt otrogen sedan många år.

1883 har hustrun Kjersti fått nog och separerar från honom. Fram till sin död 1910 bor hon hos någon av sina söner. Lars flyttar ihop med änkan från Morgon­gåva och bor på Djurgården i Stockholm fram till sin död 1894. Änkan föder flera barn under denna tid, men för alla dessa sägs fadern vara okänd.

Lars Christoffersson är min farmors far.

Lars Christoffersson och Kerstin Olsdotter Separationen 1883

Öppna som PDF
(4 sidor)

1873 blir Lars Christoffersson stationsmästare i Morgongåva, en station i Vittinge socken på den nybyggda sträckan Uppsala-Sala, och han flyttar dit med sin hustru Kerstin Olsdotter och fyra barn. 1882 förflyttas han till Tomteboda nyöppnade station i Solna socken nordväst om Stockholm där han slutar strax före årsskiftet 1883/84. Hemmavarande barn är då Augusta och Viktor.

Augusta flyttar direkt från Tomteboda till Norrköping där hennes bror Nils redan finns. Lars med hustru Kerstin och sonen Viktor flyttar till Södra Humle­gårdsgatan 14-16 i Stock­holm men redan efter någon vecka fortsätter Kerstin och Viktor till Augusta i Norr­köping. In till Lars flyttar Kristina Sofia Pettersson med två barn, sju och tre år gamla.

Vad har hänt?

Nettelbladt, Nettelblad, Netterblad och Nässelblad

Öppna som PDF
(4 sidor)

I Sverige finns två stora släkter med likartade namn:

Släkten Nettelbladt vars svenska stamfar är handelsmannen i Stockholm Casper Nettelbladt (1658-1726) och
Släkten Nettelblad, vars svenska stamfar är Sven Casper Nettelblad (1725-1780).
Jag har även stött på personer som heter Nettelblad utan att höra till nämnda släkt och personer som heter Netterblad och Nässelblad.
Kan det finnas fler likartade namn? En titt i Sveriges befolkning 1980 visar att så inte är fallet, åtminstone inte år 1980.
År 1980 fanns det 144 Nettelbladt, 17 Nettelblad, 9 Netterblad och 4 Nässelblad; inga andra kombinationer finns.            

 

Jöns Nettelblad i Borås: Andersson och/eller Nilsson?

Öppna som PDF
(7 sidor)

I Borås finns det i början av 1750-talet en Jöns Nilsson Nettelblad, född 1737/38, och på 1760-talet en Jöns Andersson Nettelblad, född 1738. Vid första påseende kan man tro att de två är samma person och att man i ettdera fallet angett fel son-namn. Så är det dock inte; det är fråga om två helt skilda personer och något samband dem emellan har inte funnits.

Namnet Nettelblad kan ha kommit från handelsmannen Sven Nettelblad vars svåger en kort tid varit handelsgosse hos en handelsman i Borås.